Radical art teaching.
Image and communication
As an active teacher and art educator, I have always been interested in art and visual images from a gender and power relations perspective. This has given me many opportunities to think about what art, visual images and art education means for young people's exploration of themselves and their identity. According to the Swedish National Agency for Education, the school subject visual arts should, among other things, function as an inclusive communicative subject and give the individual student opportunity to relate to analysis and reflection of both him-/herself and the world around him/her. Art education and visual arts has a significant role for students to be able to create and develop their identity within the framework of art (Skolverket, 2018). Gunnar Åsen supports this argument and connects communication with identity exploration, he writes that the subject's process-based working methods have a strengthening effect on personal development by stimulating creativity, imagination and the ability for problem-solving as well as children's need to explore and express their own identity stimulated through image creation (Åsen, 2017; Liberg & Hyltenstam, 2007).

Image and identity
Hellman highlights how the subject visual arts can give individuals a voice when the individual's own voice is marginalized (Hellman, 2017). Art work is important for students' identity creation and communication by giving the individual the opportunity to express their thoughts and feelings in the subject (Marklund, 2020). Widén discusses the individual's opportunities to explore identity based on the importance of allowing the unknown to take place in a search for both questions and answers (Widén, 2016). The subject provides opportunities to elevate experiences, emotions and experiences in learning and boundaries and possibilities that are tested through aesthetic expressions in relation to identity, subject creation and problematization of normative ideals (Illeris, 2002; Hellman, 2014; Lindstrand, 2006; Marner & Örtegren 2003; Göthlund, 1997).

Image and floating gender identification.
For an individual with a fluid gender identification, the inner identity, or what the individual “feels” as a gender, does not match the external identity, or what others perceive (Bergström, 2007). The researchers Dahlberg and Segesten (2010) discuss and problematize what happens to communication when an external identity does not match an internal identity (Dahlberg & Segesten, 2010; SOU 2017). Bergström believes that children and young people with a floating gender identification are in an internal and external identity search (Bergström, 2007). Gender identity is in ongoing change both in relation to an internal identity development and to an external social identity context (Bergström, 2007; Bremer, 2011). Individuals with floating gender identification have increased in number over the past ten years, not least among children and young people (Frisén, Söder & Rydelius, 2017).

Radical measures, more no less image teaching
More knowledge is needed regarding transgender people in schools according to the authority for youth and civil society issues (Bromseth & Darj, 2010; Mucf, 2019). Marklund describes that the visual arts subject offers an opportunity to find oneself and promote personal development and provides space for a personal narrative, which gives the individual and one's own voice the opportunity to explore and make him-/herself visible (Marklund, 2020). There is an obvious risk demeaning the individual development when the visual arts subject gets less and less space, significance, status in the Swedish school.

References
Bergström, H. (2007). Kön och förändring kontinuitet och normalitet i anhörigas relationer till
transsexuella. Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen Stockholms universitet. 9789171554253
Bremer, S. (2017). Kroppslinjer: kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering . (Andra
upplagan). Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. 9789170611759
Bromseth, J., & Darj, F. (2010). Normkritisk pedagogik - Makt, lärande och strategier för förändring.
Uppsala universitet: Skrifter från Centrum för genusvetenskap.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur &kultur.
Frisén, L., Söder, O., & Rydelius, P-A. (2017). Kraftig ökning av könsdysfori bland barn och unga.
Läkartidningen, 2017;114: EFMY
Göthlund, A. (1997). Bilder av tonårsflickor: om estetik och identitetsarbete. (1. uppl.) Diss. Linköping: Universitet. Linköping.
Hellman, A. (2014). Intermezzon i medieundervisningen. Gymnasieelevers visuella röster och
subjektspositioneringar. Licentiatuppsats. Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Hellman, A. (2017). Visuella möjlighetsrum – gymnasieelevers subjektskapande i bild och
medieundervisning. Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs universitet.
Illeris, K., Katznelson, N., Simonsen, B. , & Ulriksen, L. (2002). Ungdom, identitet og uddannelse .
Frederiksberg: Roskilde Universitetsforlag.
Jonsson Widén, A. (2016). Bildundervisning i möte med samtidskonst: bildlärares professionella utveckling i olika skolformer. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2016. Umeå. 
Liberg, C. & Hyltestam, K. (2007). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet .
Lindstrand, F. (2006). Att göra skillnad: representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. Stockholm. 
Marner, A. & Örtegren, H. (2003). En kulturskola för alla: estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Marklund, F. (2019). Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2020. Umeå.
Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor. (2019) ”Stödjande och stärkande - Unga hbtq-personers
röster om identitetsstärkande och hälsofrämjande faktorer”. Hämtad 2019-08-15 https://www.mucf.se/
SOU 2017:92. Transpersoner i Sverige. Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. Betänkande av
utredningen om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner. Kulturdepartementet.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Persson, M. & Chebil, M. (2019). Öppna fritidsverksamheten: om HBTQ, normer och inkludering. [Växjö]: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Wikberg, S. (2014). Bland Själporträtt och parafraser; Om kön och skolans bildundervisning.
Doktorsavhandling. Institutionen för estetiska ämnen Umeå universitet
Åsén, G. (red.) (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. (Första upplagan). Stockholm: Liber.